Nattvandrare

Gatulampan utanför dinglar stillsamt i sin vajer och avslöjar mina smutsiga fönstret. Takten är sövande och huvudet sjunker allt längre ned.

Asfalten pryds av en glimmande vattenhinna, de stora pölarna upplevs som havsdjupa och mystiken tätnar. Brunnslockens upphöjningar liknas torn och var person som beträder plattan blir prinsessan med det långa håret. Lerpölarna i den tragiska rabatten blir gyttjemonster och buskarna hårbeväxta varelser.

Gatulampan utanför dinglar stillsamt i sin vajer och för mig till sagornas värld. En nattpromenad i mystiken är mer en än längtan. Lätta steg över asfalt i smala gränder.