söndag 27 april 2008

Händig man sökes

I väggen ovanför min säng syns två fula hål. Tapeten i hålkanterna frasar sig lite lätt och rotar du lite i hålet väller diverse gipsfragment ut ned på min vänstra huvudkudde.

Likt en sol strålade jag ikapp med de gula klotet i det blå då jag lämnade järnaffären med en drös nyinköpta skruvar. Tanken att i untitledförväg ta redan på vilken bredd skruvhuvudet var tvunget att ha hade nämligen inte slagit mig och efter mycket velande försäkrade jag mig genom att köpa två olika sorters. Pengauppoffringen ansågs nämligen mindre än att behöva besöka affären lite senare under eftermiddagen då den är belägen flera hundra meter från min lya.

I vilket fall som helst blev jag påminnd att min käre far återfått sin verktygslåda då jag öppnade min egna. Den ensamma hammaren tillsammans med alldeles för få tänger och framförallt avsaknaden av en skruvmejsel.

Var herre reder sig själv och då jag alltid upplever mig själv som påhittig började jag raskt spika in en del av skruven i väggen för att sedan fenetriskt skruva spiken blodig med mina små sköra barnahänder.

Trots att tålamodet sägs vara min bästa vän kändes hammaren alltför lockande och ett par sekunder senare syntes endast skruvhuvudet. Så som mitt egna samvete talade hörde jag pappas röst om den viktiga skillnade mellan trä- och gipsskruv för i ärlighetens namn hade inte skruvarna satt sig för fem öre. Letandet efter gipsplugg blev dock förjäves då jag även lämnat tillbaka dessa till mina händiga föräldrar.

Plötsligt uppenbarade sig en spiklåda i garderoben och efter att ha prövat och måttat bestämde jag mig raskt för att spika upp hyllan. Strålandes nöjd med mitt resultat placerade jag därefter mina glasljusstakar för att bara fixa till den sista finessen.

Hyllan jag satt upp skulle nämligen länkas samman med en likadan och jag behövde få dit den plastbit som skulle lösa problematiken. För kung och fosterland, sjöng jag glatt när jag med all min kraft pressade biten på plats. Innan jag hann le åt mitt projekt hördes ett kras då ljusstakarna föll huller om buller från hyllan och krossades rakt över min huvudkudde.

Inga kommentarer: