All energi är som bortblåst. Suckar tungt och beklagar mig över dagens uppdrag. Släpar med fötterna i var steg jag tar och försöker analysera den obehagliga känslan som fyller min kropp.
Ser mig själv ligga utslagen i sängen, ett minne från gårdagen. Hur mycket jag än anstränger mig förblir armarna lealösa.
All energi jag sprudlade med i förra veckan har flytt sin kos. Kan inte annat än tycka synd om mig och skylla på en invasion av virus för varför skulle halsen annars bränna lite smått nu på morgontimmarna?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar